I fredags hade vi en härlig dag i Bergen. Det var varmt och soligt och vi njöt av dem vackra staden. Vid 18 tiden satte vi oss på en restaurang och fick då se de hemska bilderna från Oslo. Samtidigt kom nyheten in om "polismannen" på Utøya. Helt ofattbart! Vi gick tillbaks till hotellet och tittade på nyheterna hela kvällen. När vi imorse fick höra att katastrofen hade nått sådana ofattbara proportioner så bestämde vi oss för att avsluta semestern och köra raka vägen hem till Göteborg. Vi har kört i 12h och lyssnat på radion oavbrutet. Det går inte att förstå. Vi körde på vägen hem längs med fjorden där det hände och det var så overkligt att tänka sig att en sådan mardröm utspelade sig där ett dygn tidigare.
Vi har nu bott i Norge i ett år och jag känner så starkt för dem. Men jag hoppas att denna hemska händelse iallafall ska bidra till eftertanke. Jag hoppas att alla som drog sina egna slutsatser har fått en tankeställare. Att fienden inte alltid är de som är främmande för oss.
Jag tänker på mina nya norska vänner och på det fantastiska landet som har blivit vårat. Jag tänker också på den fina patriotismen som finns där som jag hoppas alltid kommer att finnas kvar. Deras stolthet över det norska. Jag hoppas att den kommer att vara lika stark i framtiden.
4 kommentarer:
Jag håller med dig. Det bästa i det värsta, var nog att det var en norrman som sköt.
Det finns inte tillräckligt med ord för att förstå.Det är ofattbart.Jag blir så ledsen och förundrad över vad vi människor gör mot varandra. Jag känner med med hela Norge där antagligen många sitter och undrar hur det kunde hända. Det behövs mer mänsklighet bland oss människor...
Tusen takk for fine ord til Norge.
Sangen "mitt lille land" av Ole Paus spilles ofte i disse dager. Hvordan kunne noen finne på å gjøre nå så forferdelig med vårt lille land.
När sånt här händer spelar det nog ingen roll om det händer i finland sverige danmark eller norge man blir lika bestört och illa berörd! Här i norden ska inte sånt hända, vi är ju freliga folk! Jag orkar knappt se om vittnesmålen från ön, tänka på anhöriga hur de ska orka gå vidare och de som överlevt som ska leva med det fasansfulla de varit med om! Kramar till er alla i norge!
Skicka en kommentar